Undines småttingar är nu en vecka och de flesta har öppnat ögonen på mer eller mindre vid gavel. De har också fått namn och den här gången är de hämtade ur Shakespeare´s pjäser -jag har ju inte helt lämnat författartemat!

Nya bilder finns det förstås också på dem!

Nu har det blåst halv storm här i flera dagar och det är kallt   . Snödjupet är inte mycket att tala om men tillräckligt för att göra det åtminstone lite spännande första milen till jobbet!

Idag har vi tänt i den renoverade kakelugnen för första gången -man får elda väldigt försiktigt i början så det blev väl inte så mycket varmare inne, men vänta bara tills den ordentligt "inkörd"! 

/Annika

Zeldas kull är nu två veckor och det börjar bli trångt vid mjölkbaren! Lilla Bella har haft lite svårt att hävda sig mot syskonen så hon har bott med mormor Undine och hennes tio dagar yngre ungar. Undine hämtade henne till sig när jag vägde dem en kväll, och Zelda verkar inte ha märkt att det saknas en. Underbara mammor är de men matematik är väl inte deras starka sida! Eller så var de helt enkelt överens om att det var en bra lösning.

Alla växer stadigt och det finns nu nya bilder på B-kullen! De tigrerade tjejerna är silver och Bella är eventuellt smoke. Tiden får visa!

C-kullen blir en vecka imorgon, men eftersom det i stort sett är mörkt när jag kommer hem får vi se om det blir några bilder.

Den här helgen har det varit snöslask och grådask -det känns som om det aldrig blivit riktigt ljust på dagarna. 

Igår blev det en runda med Sissi och vagnen (fick brodda för första gången i år) och det var inga problem att köra i snön. Joel åkte med och han börjar lära sig röstkommandona. Sista biten upp till gården fick han ta över tömmarna själv och det en mycket stolt liten kusk som körde uppför den branta backen!

Idag var jag ute med Sissi och hittade en underbar skogsstig som vi inte varit på innan -där fanns t o m nedfallna träd som vi hoppade över! Härligt med pigg och glad fjording i skogen  

/Annika

I måndags 15 november fick vi fem underbara små barn till Undine och "Sigge"!

Jag trodde de skulle komma under helgen, så det var lite jobbigt att åka hemifrån på måndag morgon. Lennart var hemma så de var inte ensamma, men jag vill ju inte missa en sådan händelse! När jag kom hem från jobbet hade ingenting hänt så jag gick ut i stallet och gjorde i ordning till hästarna, och när jag kom in efter en timma satte hon igång. Nu var matte äntligen på plats  . 

Allting gick jättebra och alla fem barnen mådde fint och hade bra vikter: från 104 g, minsta honan, till 144 g, siste pojken.

Just nu har vi ett fantastiskt månsken härute och i gårkväll var jag ute på månskensritt med Sissi och hundarna. Pannlampan med lysdioder släckte jag efter en stund för den behövdes inte! Dessutom låg dimman över ängarna -riktigt mäktig älvdans med andra ord!

Idag var det lilla Geishas tur att röra på sig och det blev tömkörning ut till vägen och brevlådan. Joel och hundarna var också med och förutseende nog hade jag tagit med Joels hjälm, eftersom liten man med korta ben brukar bli trött efter en stund! Mycket riktigt -när backarna började var det dags att hiva upp honom på Geisha och sen var det slut på gnället  . 

/Annika

Zeldas och Sigges barn har blivit en vecka och det finns nya bilder på dem!Ber om ursäkt för den usla bildkvaliteten! Nu har de också fått namn och den gemensamma nämnaren den här gången blev Italien.

Undine ska ha sina ungar vilken timma som helst nu, och hon vill helst vara i min närhet. 14 november hinner nog bli 15 november innan de verkligen är här... D v s antingen får jag sitta uppe med henne i natt eller så får Lennart ta hand om det hela imorgon då jag jobbar och han är ledig.

Igår var Anna och jag ute med fjordingarna på en rejäl motionstur, och idag har jag skrittat Sissi i skogen så inte tanten ska bli för stel (Sissi alltså, hehe). Det blev en bra gymnastiktur över hygge och på skogsstig. Åh vad vi gillar barbackagjorden! Bra balansträning är det också.

Lennart var ute på en träningsrunda ca en timma i förmiddags och hade Enzo med sig -ingen tvekan om vem som tröttast, och det var inte den som jagade bollar över gårdsplanen när de kom tillbaka ;-)

Nu ska bloggen få göra tjänst som nyhetssida på hemsidan, åtminstone den svenska delen.

Sigges och Zeldas kull föddes i fredags, och sex stycken blev det! Bilder och mer info finns förstås på kattungesidan.

Förutom att jobba med hemsidan har Joel och jag varit ute i snön och så här roligt är det att åka snowracer nerför bryggan :-)

Eftersom det var längesedan bloggen uppdaterades finns det förstås mycket annat att berätta, men det får vänta till en annan dag!

Helgens andra stora händelse var vår nya hanes ankomst, och nu är han här, S*Glorfindel´s Shy Guy! Det första jag kan säga är att han inte gör skäl för sitt namn -han är allt annat än blyg! Han traskade ut ur transportburen och började genast undersöka omgivningen och hälsa på alla de andra. Inte ett fräs från något håll. Tills han upptäckte två konstiga djur -ett väldigt stort och ett ganska litet. Det stora väntade artigt att bli hälsad på men det lilla hoppade omkring och slog med framtassarna i golvet och gjorde märkliga ljud... Då var det dags för Shy Guy att plocka fram sin mest livsfarliga look och häva ur sig varenda småländsk svordom han nånsin lärt sig...  Efter en stund måste de andra katterna ha förklarat för honom att Enzo gör så där när han vill leka, för fientligheterna upphörde ganska snart. Nu ligger de redan i samma säng, en under och en på täcket men ändå! Nu efter två dygn kan man tro att han redan bott här länge. Visst vet jag att våra katter gärna välkomnar nykomlingar men det har ändå gått över förväntan! En riktig kelgris är han också och kommer gärna upp i knät!

Stort tack till Marina och Robin på S*Glorfindel´s!

/Annika

Så har vi då varit på första utställningen! Först höll vi på att inte komma dit alls eftersom bilen inte startade... Lennart körde oss dit med den andra bilen -som han behövde sedan för att ta sig till jobbet- och på eftermiddagen blev vi hämtade av mina underbara svärföräldrar, som alltid ställer upp!

Utställningen var på Strömmagymnasiet i Sätila, i ridhuset, och i ridhus är det kaallttt :-(  Vi värmde oss så gott vi kunde hos varandra lillkillen och jag tills det var hans tur. Ensam i rasen så BIR var ju ingen större bedrift, men att domaren gillade honom förstod jag ju och jättefin kritik fick han! Så var det ny väntan i kylan på bis-finalerna. Tolv valpar 9-12 månader hade blivit BIR och gjorde nu upp om finalplatserna. Det slutade med att Enzo blev BIS-3!  Han var verkligen duktig på att gå i ringen och visa upp sig -han som nästan aldrig går i koppel!

Nu ser vi fram emot nästa utställning -med bara italienare!

/Annika

Nu väntar en spännande helg:

Imorgon ska Enzo göra utställningsdebut, äntligen! En inofficiell utställning som blir lagom att träna på inför eventuella större uppgifter senare i år   . Han är också anmäld till SRIV:s (Svenska Rasklubben för Italiensk vinthund) utställning i februari. vi tränade lite här hemma idag, och trots att Candy sprang i vägen hela tiden svävade Enzo fram som värsta utställningsdivan! Stod fint på bordet gjorde han också. Vi får väl se imorgon om takterna sitter i!

På söndag är det inte hundar som står i fokus utan katter: då kommer han hem vårt nyförvärv i katteriet! En hane som jag tror mycket på och blev väldigt förtjust i när jag besökte honom hos hans uppfödare för ett tag sedan.

  Ett smakprov! Hans grymma look är inte det enda jag föll för, men just så vill jag att ögonen på en Norsk skogkatt ska se ut: lätt snedställda, inte runda och uppspärrade, inte för djupt liggande och med en form som gör att de ser vakna och alerta ut, d v s inte för rak överlinje som ger ett sömnigt eller i värsta fall ledset uttryck.

Hoppas våra småtjejer blir lika förtjusta som jag! En buskompis blir det -som om det inte var nog med bus i det här huset :-D - och så småningom får han väl charma dem på fler sätt! Winnie firade visserligen sin åttamånadersdag med att börja löpa för första gången, men hon får allt vänta ett bra tag till  .

/Annika